Ja, det är en myt att det inte spelar någon roll. Varje förpackning som kommer in i återvinningssystemet bidrar till utvecklingen av återvinningssystemen, så att ännu fler förpackningar kan bli till nytt material i framtiden. Förpackningar som inte lämnas till återvinning, går istället till förbränning. Genom att källsortera dina förpackningar hjälper du till att spara på jordens resurser och bidrar till ett cirkulärt samhälle. Till exempel halveras koldioxidutsläppen om du källsorterar en plastförpackning istället för att slänga den i soppåsen.
Statistik
Varje år blir vi tillsammans bättre på att återvinna. Intresset för återvinning har aldrig varit större, vilket syns i vår senaste statistik.
Vi har statistik som visar både hur bra Sveriges invånare är på att sortera sina förpackningar i vårt insamlingssystem, och hur mycket av dem som återvinns och blir till nya förpackningar och produkter.
Insamlat material 2021
Insamlingsstatistik
53
kilo förpackningar per person
2,4
miljoner fyllda återvinningsbehållare
552 600
ton förpackningar och tidningar
Insamlat material visar mängden insamlade förpackningar som samlats in från hushåll via FTI:s återvinningsstationer och fastighetsnära insamling.
Insamlingsstatistik för Sverige
Siffrorna anges i kilo per person.
Mer om insamlingsstatistiken
Insamlingsstatistiken baseras på inrapporterade mängder förpackningar som svenska hushåll har lämnat till återvinning på någon av FTI:s cirka 5000 återvinningsstationer i landet, eller från de ca två miljoner hushåll med fastighetsnära insamling, där förpackningarna samlas in av FTI. Det material vi samlar in tas om hand och återvinns av våra ägare. På återvinningsanläggningarna sorteras materialet för att så mycket som möjligt ska kunna återvinnas till nya förpackningar eller produkter.
Se hur det gick i din kommun
Värdet avser den totala vikten för förpackningar och eventuellt kvarvarande innehåll. Värde anges i kilo per invånare och år.
Insamlingsgrad 2020
Från anslutna producenter
94%
Glas
80%
Metall
79%
Papper
47%
Plast
Insamlingsgraden visar hur mycket av det material som satts på marknaden av företag anslutna till FTI, som samlats in för att bli till nya produkter eller gå till energiutvinning. När material energiutvinns, går det till förbränning och blir till fjärrvärme och elkraft.
Mer information och statistik från tidigare år
Allt material vi får in via våra återvinningsstationer och fastighetsnära insamling sänds till olika återvinningsanläggningar. Där sorteras det för vidare behandling för att bli till nya produkter eller energiutvinnas.
Återvinningsgrad 2020
Materialåtervinning
-
65%
av alla förpackningar ska återvinnas till nya produkter (regeringens mål 2020)
-
72%
av alla förpackningar återvanns till nya produkter (resultat för FTI:s ägare 2020)
Återvinningsgrad visar hur mycket förpackningar som återvunnits och använts till nya produkter.
Enligt regeringens nya mål, som är högre än EU:s, ska minst 65 procent av alla förpackningar som sätts på marknaden återvinnas till nya produkter. Den nya statistiken för 2020 från FTI:s ägare visar att återvinningen för glas-, pappers-, plast och metallförpackningar totalt sett uppgick till 72 procent. Trots att den totala återvinningsgraden överträffar målet, har vi en bit kvar för att nå de specifika återvinningsmålen för plast- och pappersförpackningar. Genom ökad insamling, mer återvinning och innovation ska vi nå målen.
Återvinningsgrad per material 2020
94%
Glas
77%
Papper
28%
Plast
87%
Metall (stål)
56%
Metall (aluminium)
Mer statistik för återvinningsgrad och vad siffrorna betyder
Här presenterar vi återvinningsstatistik från FTI:s ägare (Svensk Plaståtervinning, Returkartong, Svensk Glasåtervinning och Metallkretsen) för verksamhetsåret 2020.
Återvinningsgrad procent
| GLAS | PAPPER | PLAST | METALL (STÅL) |
METALL (ALUMINIUM) |
TIDNINGAR | TOTALT FÖRPACKNINGSAVFALL |
|
| Återvinningsgrad totalt 2020* | 94% | 77% | 28% | 87% | 56% | 89,6% | 72% |
| Återvinningsgrad hushåll | 94% | 66% | 15% | 93% | 53% | ||
| Återvinningsgrad verksamhet | 94% | 84% | 46% | 81% | 84% | ||
| Regeringens mål för 2020 | 90% | 85% | 50% | 70% | 50% | 90% | 65% |
*Avser andelen av mängden förpackningar som satts på marknaden och redovisats till FTI, som samlats in och återvunnits till ny råvara.
Återvinningsgrad ton
| GLAS | PAPPER | PLAST | METALL (STÅL) |
METALL (ALUMINIUM) |
TIDNINGAR | TOTALT FÖRPACKNINGSAVFALL |
|
| Satt på marknaden 2020 (ton) | 233 001 | 561 546 | 192 538 | 23 747 | 6 800 | 1 017 632 | |
| Återvunnet hushåll (ton) | 130 711 | 17437 | 10 655 | 3 137 | |||
| Återvunnet verksamhet (ton) | 302 784 | 36 720 | 10 010 | 697 | |||
| Återvunnet totalt (ton) | 217 940* | 433 495 | 54 157 | 20 665 | 3 835 | 144 000 | 730 092 |
*För glas särskiljs inte hushåll och verksamhet eftersom insamlingen sker i gemensamma flöden.
Materialkvalitet 2020
-
1/4
av det material FTI samlat in har källsorterats fel
2020 års plockanalyser visar att så mycket som en fjärdedel av FTI:s insamlade material har sorterats fel. Det rör sig om förpackningar som hamnar i fel återvinningskärl, men också om avfall som inte är förpackningar. Bland det felsorterade materialet finns till exempel leksaker, elektronik, stekpannor och presentsnören, som istället hör hemma på kommunens bemannade återvinningscentraler eller i hushållssoporna.
Genom plockanalyser får vi en övergripande bild av hur FTI:s insamlade förpackningar av papper, plast och metall ser ut. Vi jobbar för att minska andelen felsorterade förpackningar genom bland annat:
- Tydlig märkning av förpackningar och återvinningsbehållare
- Sorteringsguiden – gör det lätt att sortera rätt
- Informationskampanjer och stöd till privatpersoner och företag
Mer om plockanalyser
Statistik materialkvalitet 2020
| Andel förpackningar | Andel övrigt material av aktuellt materialslag | Andel avfall | |
| Plastförpackningar | 71,7% | 12% | 16,3% |
| Pappersförpackning | 82,5% | 12,5% | 5,0% |
| Metallförpackningar | 64,7% | 21,6% | 13,7% |
Återvinningsbarometern 2022
Årlig undersökning
-
96 %
återvinner sina förpackningar
-
90 %
tycker att det är viktigt att återvinna förpackningar
-
87 %
återvinner för att bidra till en bättre miljö
Varje år genomförs Återvinningsbarometern för att undersöka Sveriges invånares återvinningsvanor och inställning till återvinning. Undersökningen görs av Kantar-Sifo på uppdrag av FTI. Årets undersökning visar att 96 procent uppger att de källsorterar sina förpackningar.
Hushållen som medverkat i undersökningen uppger att de lämnar 79 procent av sina förpackningar till återvinning. Glas och metallförpackningar källsorteras i högre grad än pappers- och plastförpackningar, som upplevs vara svårare att sortera.
3 av 10 uppger att en bättre förvaring för källsortering hemma skulle få dem att återvinna mer och 2 av 10 anser att det är bekvämare att slänga förpackningarna i hushållssoporna.
Den vanligaste platsen att lämna sina förpackningar på är återvinningsstationer, följt av miljörum. 77 procent är nöjda med sin återvinningslösning.
Återvinningsbarometern visar att vi är bra på källsortering och återvinning i Sverige, men vi kan bli bättre. Ännu fler förpackningar behöver sorteras ut, framför allt av papper och plast. Att källsortera sina förpackningar är ett enkelt sätt att göra skillnad. Varje förpackning räknas och bidrar till en mer hållbar värld.
Mer om Återvinningsbarometern
Återvinningsbarometern är en en årlig Kantar Sifo-undersökning som genomförs på uppdrag av Förpackningsinsamlingen, FTI. Undersökningen genomfördes i form av drygt 1000 online-intervjuer i Kantar Sifos webbpanel, under mars-april 2022. Urvalet har skett riksrepresentativt i termer av kön, ålder och geografi.
Ännu mer siffror
Hitta mer statistik
Du kan även hitta nationell statistik om materialåtervinningsmål för förpackningar och förpackningsavfall på Naturvårdsverkets webbplats.
Vanliga frågor
-
-
Alla förpackningar som lämnas till FTI transporteras till återvinningsanläggningar, som materialåtervinner så mycket som möjligt av det insamlade materialet. Det som inte går att materialåtervinna går till energiutvinning som ersättning för fossil råvara i industrin.
-
Material som inte kan materialåtervinnas går till energiutvinning, dvs förbränning.