
Bygglov
Återvinningsstationer saknas ofta i detaljplanerna. Det är synd, eftersom det i princip är en garanti för att återvinningsstationer ges bygglov.
Här ser du vilka paragrafer och bestämmelser i plan- och bygglagen du kan använda för att få bygglov. Kommunens detaljplaner eller områdesbestämmelser styr vilka typer av bygglov som kan beviljas och var. FTI:s återvinningsstationer definieras lämpligast som ”upplag” enligt Boverket, och upplag kräver bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900).
Återvinning räknas som ett allmänt intresse
Två paragrafer i plan- och bygglagen (9 kap. 31 b-c §) gör att en återvinningsstation kan beviljas bygglov trots att den inte finns med i detaljplanen, tack vare att återvinning anses vara ett allmänt intresse. Dessa två paragrafer står för drygt hälften av FTI:s beviljade bygglov.
En återvinningsstation fyller ett miljösyfte genom att ökad återvinning medför en minskad miljöbelastning. Den omständigheten har betydelse vid en intresseavvägning som ska göras. Vid avvägning mellan intresset av återvinningsstationen och de enskilda intressena finner Länsstyrelsen ofta att det förstnämnda intresset väger tyngre.
För att den ena eller andra paragrafen ska gälla, måste antingen återvinningsstationens yta vara liten i förhållande till detaljplanen eller planbestämmelsen, eller så måste detaljplanens genomförandetid ha gått ut.
Exempel på bestämmelser där FTI fått bygglov för återvinningsstationer är bostäder, gata, handel, industri, parkering, park och plantering.
Tidsbegränsade bygglov
Ett alternativ är tidsbegränsade bygglov. De kan ges om ”några men inte alla förutsättningar för bygglov uppfylls”. Återvinning är egentligen ingen tidsbegränsad åtgärd, men ibland händer det att en återvinningsstation måste flyttas tillfälligt eller att en ort saknar en lämpligare plats, och då blir behovet av själva platsen tillfälligt.
Ett tidsbegränsat bygglov kan numera ges för högst tio år och sedan förlängas i högst fem år.
Långa processer och fler som överklagar
Nackdelen med de här typerna av bygglov, där återvinning inte finns med i detaljplanen, är att de genomgår en längre process där grannar och närboende ofta överklagar både ansökan och bygglovet. För ett bygglov som först överklagas till länsstyrelsen och sedan till mark- och miljödomstolen kan det ta över två år innan det vinner laga kraft.
De vanligaste klagomålen har med nedskräpning att göra, men enligt Länsstyrelsen Skåne har inte skötselfrågan något att göra med frågan om bygglov. Länsstyrelsens motivering lyder ”rätt använd bör en återvinningsstation inte ge upphov till några sådana olägenheter”.